Perihelium och aphelium: när jorden är närmast solen

Perihelium är den punkt i jordens bana där vi är närmast solen. Aphelium är den punkt där vi är längst bort. Jorden når perihelium i början av januari, cirka 147,1 miljoner kilometer från solen, och aphelium i början av juli, cirka 152,1 miljoner kilometer bort.

Skillnaden är ungefär 5 miljoner kilometer, eller drygt 3 procent. Det låter mycket, men det märks inte när man tittar upp. Det är inte heller avståndet som ger sommar och vinter.

Var namnen kommer ifrån

Båda orden kommer från grekiskan. *Helios* betyder sol, *peri* betyder nära och *apo* bort från. Perihelium betyder alltså "nära solen" och aphelium "bort från solen".

Samma mönster finns på andra håll i astronomin. Månens närmaste och mest avlägsna punkt från jorden kallas perigeum och apogeum, efter *ge*, jord.

Varför avståndet ändras

Jorden går inte runt solen i en perfekt cirkel. Banan är en ellips, och solen ligger en bit från mitten. Hur utdragen en bana är beskriver astronomer med ett tal som kallas excentricitet. För jorden är det ungefär 0,017. En perfekt cirkel skulle ha 0.

Det är väldigt nära en cirkel. Om man ritade jordens bana skalenligt på ett papper skulle ingen se att det är en ellips. Skisser som den överst på sidan överdriver formen så att man ser var perihelium och aphelium ligger.

Jorden ändrar också fart längs vägen. Den rör sig snabbast i perihelium, cirka 30,3 kilometer per sekund, och långsammast i aphelium, cirka 29,3 kilometer per sekund.

Datum för de kommande åren

Datumen flyttar sig en eller två dagar från år till år. En del av förklaringen är månen: jorden och månen kretsar kring sin gemensamma tyngdpunkt, så jorden vinglar lite längs sin bana. Skottår flyttar också datumet i kalendern.

Tiderna kommer från US Naval Observatory och anges i koordinerad universell tid (UTC). I Sverige lägger man till en timme på vintern och två på sommaren. Perihelium 2027 inträffar alltså den 3 januari kl. 03.33 och aphelium den 5 juli kl. 07.06.

På lång sikt flyttas datumen senare. Perihelium förskjuts ungefär en dag var 58:e år. Runt år 1250 låg det nära vintersolståndet. I dag kommer det ungefär två veckor efter.

Hur stor skillnad gör det?

I perihelium är solljuset vid atmosfärens överkant ungefär 7 procent starkare än i aphelium. I genomsnitt träffar cirka 1 361 watt solljus varje kvadratmeter som är vänd mot solen. I början av januari stiger det till ungefär 1 407 watt och i början av juli sjunker det till ungefär 1 317.

Solen ser också lite större ut. I perihelium är solskivan ungefär 3,4 procent bredare än i aphelium: cirka 32,5 bågminuter mot cirka 31,5. Med blotta ögat märks det inte, men två foton tagna med samma objektiv med sex månaders mellanrum visar det tydligt.

© Andrei Dumitriu (Afdumitriu) · CC BY 4.0 · 2021-01-02 / 2021-07-05

Solens skenbara storlek spelar också roll vid solförmörkelser. I juli är solen lite mindre, och månen har lite lättare att täcka den helt. Men månens avstånd varierar mycket mer, och det är oftast det som avgör om en förmörkelse blir total eller ringformig. Läs mer i guiden om månens elliptiska bana.

Varför januari inte är den varmaste månaden

På norra halvklotet är jorden närmast solen mitt i vintern. Årstiderna beror på att jordaxeln lutar, ungefär 23,4 grader. I juni lutar norra halvklotet mot solen: solen står högre på himlen och dagarna är längre. I december lutar det bort från solen.

Lutningen påverkar hur mycket ljus som når marken betydligt mer än de 7 procenten från avståndet. Därför är det sommar i Australien när det är vinter i Sverige, fast båda är lika långt från solen.

Avståndet har ändå en liten effekt. Södra halvklotet har sommar nära perihelium, när solljuset är lite starkare. Men det består mest av hav, och vatten värms upp och svalnar långsamt, så somrarna där blir mildare än i norr. Jorden som helhet är varmast i juli, nära aphelium, eftersom de stora landmassorna i norr värms upp snabbt under sin sommar.

Källor och relaterade guider

• US Naval Observatory publicerar datum och tid för perihelium och aphelium tillsammans med dagjämningar och solstånd.
• NASA:s faktablad om jorden anger avstånden i perihelium och aphelium, banhastigheterna och den genomsnittliga solinstrålningen.
• NASA Space Place förklarar vad som orsakar årstiderna (på engelska).
• Relaterade SolarWatch-guider: månens elliptiska bana och olika förmörkelsetyper, varför månen ser lika stor ut som solen och hur mycket dagsljus du får varje dag.

Se det i SolarWatch

Rutan Årstider (på engelska) visar nästa dagjämningar och solstånd. Perihelium kommer ungefär två veckor efter vintersolståndet som står där. Årsöversikten (på engelska) visar hur soluppgång, solnedgång och dagslängd förändras under året där du är. Att dagarna blir längre och kortare beror på jordaxelns lutning. Avståndet till solen spelar nästan ingen roll för det.